iddetorkaaaa!!!

2013/05/18 § Lämna en kommentar

Det är vad jag har just nu. Nada kommer upp i huvudet att skriva om.

Så jag kan först och främst meddela att jag är bäst. Igår blev jag äntligen klar med en låt. Den var redan klarskriven, men jag spelade in den klart. Jag har ett musikprogram här hemma, som jag spelade in i, och det blev skiiitbraaa!!! Synd att jag inte vet hur man lägger upp filelendet. (det är en wma-fil, som för tillfället ligger i min dator).

Så vill jag säga att jag håller på och dö av värmeslag. Hjääälp någon!
Och så vill jag veerkligen be om ursäkt för noll fokus på bloggen denna vecka, vilket har berott på:
1. Pluuuuuuugg!!!!
2. Jag har haft almänt annat för mig. Konserter till exempel
3. Som sagt, jag har verkligen inte haft inspirationen. I’m realy sorry for no vettigt att säga er.

Men jag ska passa på och dela en länk. US (unga synskadade) har gjort en mycket rolig radioteater, som finns här:

recension: affektion

2013/05/15 § Lämna en kommentar

Recensionstime again! Denna boken är skriven av Martin Järn. Fick boktipset på facebook av en vän där som hade läst den. (om du ser detta, tack så mycket!)

Boken handlar om Kate, 16 år. Jag gillar att hon heter Mess i efternamn, för både hennes liv, och själva boken är ganska rörig. Kate har flyttat till Malmö (hon bor i Helsingborg), och vi får läsa tillbakablickar varvat med vad som händer nu (fast det som händer nu är skrivet i dåtid. Det hade blivit lättare, och om inte annat mer realistiskt, om han skriver dået i dåtid och nuet i nutid), varvat med facebookstatusar och (hat)kommentarerna till dessa. Kate lever ett liv i Malmö fullt av killar, fester och allt det där. Men hon har minnen som spökar. En ex-pojkvän som jag personligen tycker är ett svin, men som hon längtar efter ibland. Nakenbilder som har spridits på henne på nätet, vilket också är anledningen till att hon flyttar. Och så var det ju det där någonting som hände i sexan, som jag inte tänker avslöja.
Kate har/hade även en bästis som hon inte träffat sen hon flyttade. Bästisen, Ali, har alltid varit typiskt en värstingbrud. (ja, hon är tjej, det trodde inte jag heller när jag först läste namnet, kommer till det där senare) Men Ali är lite misstänkt för att ha spridit de där bilderna.

Jag tycker att boken är riktigt bra. Språket gillades. Man hör att det är en ”värstingbrud” som snackar, och man hör även att boken är skriven nyligen, vilket gillas. Själva boken tyckte jag var lite rörig. Man förstod när det var tillbakablickar, visst, men det känndes liksom inte som man följde en person. Jag hade kunnat tycka att något hade kunnat hända i nutid, så Kate får flashbacks och berättar om något. Jag tycker heller inte riktigt att det finns någon riktig story i boken. Det är liksom bara hennes liv i en enda röra.

Trots detta tycker jag att boken är helt okej. Boken är levande berättad, man lever sig verkligen in i det som händer. Och huvudpersonen är intressant. Det tycker jag många böcker missar, de har en ointresant huvudperson.
Genusmässigt är boken halvbra. Det finns många ”killiga” stereotyper, inte minst Kates ex-pojkvän. Fast jag tycker att både kate, och Ali, är liksom maskulint feminina. De bryter inga könsnormer, men deras sätt är på något sätt ”manligt”. Vad som får mig tycka så vet jag inte riktigt.
Slutet är också intressant. Det är väldigt oväntat, och dramatiskt. Boken finns kvar i huvudet efteråt.

+:
+språket
+slutet
+karaktärerna och deras ”maskulina femininitet”
+det verkar som om författaren har bra koll på platser och liknande, han bor troligen i trakten

Minus:
-rörig
-ingen riktig story
-stereotyper (fast i denna boken var de enligt mig nödvändiga)
-inläsaren (hon pratar supersegt, med noll inlevelse, och det hörs på rösten att hon är en gammal tant. I denna hade jag velat ha en yngre inläsare, som passar till boken)

Totalt ställer jag denna boken på tredje hyllan av 5 möjliga.

låååångt ilskeinlägg

2013/05/12 § Lämna en kommentar

http://killargillar.theinformationguru.com

Länken ovan är till en sida jag hittade, när ja hade tråkigt och googlade ”flörta med killar”, mest för att kolla vad som kom upp. Sidan verkar rätt så gammal, men liknande saker stöter man på lite överallt.

Låt oss börja med startsidan.
”En sak som nästan alla killar gillar är snygga tjejer. Men är inte det orättvist? Tänk om man inte är född med en modells eller Hollywoodstjärnas utseende, har man inte en chans då? Jo, det har man absolut! Man behöver inte vara jättesnygg av naturen, det finns massor man kan göra med smink och kläder. Genom att följa vissa enkla sminkregler kan man åstadkomma underverk med sitt utseende.”
Skönhetsideal, rätt in i läsaren. Om man läser mellan raderna så ser man ju tydligt att ”om du inte ser ut som en fotomodell kommer det aldrig att gå, men oroa dig inte. Du kan ju svälta dig själv, börja tokträna och lägga tre miljarder timmar och kronor på kläder och ansiktsklet”. Vaaarföööör??? Förresten, har ni tänkt på att många killar inte gillar utseendefixerade tjejer? Man läser ju överallt att killar gillar ”naturliga tjejer”? Nä, såklart inte. Fast vem vet, naturliga tjejer kanske betyder naturligt fotomodellsnygg, och det säger ju ni att man inte kan vara.

Nog om det. Vi vet redan att sidan har drabbats av snyggsjukan, och vill uppenbarligen smitta andra. Nästa: sidan ”ragga killar. Det första som står är något dravel om att ”den gamla uppfattningen sitter i om att killen ska ta initiativet” så man verkar lite lagom feministiskt pk. Vad som kommer sen är:
”Detta sagt så finns det ändå vissa samtalsämnen och intressen som kan fungera för att få killar att bli intresserade. Det bör då vara någonting som framhäver ditt kön, ett kvinnligt samtalsämne.”
Vänta lite. Vaddå ”kvinnligt samtalsämne”? Vad till och börja med, är ”kvinnligt”? Något som kvinnor sysslar med, såklart. Men då borde ju faktiskt vad som helst man pratar om vara kvinnligt, eller hur? Visst förstår jag vad ni menar, kära hemsida, man ska prata om något som visar att man bryr sig om sitt utseende, är mjuk, omvårdande osv.

Nästa sida: ”killar tänder på…”
” Killar tänder på det kvinnliga hos tjejer. När det gäller utseende – ta hjälp av modetidningar och bilder på snygga kändistjejer för att hitta din egen, sexiga stil […]En sak är dock säker – killar tänder på att se tjejer som trivs med sig själva, som är bekväma i sin kropp och känner sig snygga.”
Vänta lite här. Är man verkligen så himla självsäker efter att ha kollat i de där modetidningarna med fotoshopade modeller? Vem är bekväm i sin kropp då, liksom? Och är att känna sig snygg = självförtroende, eller vad? Neeej! Så är det inte, girls.

Nästa: ”vad killar vill ha” (är det inte samma sak som rubriken ovan, ”killar tänder på…”?)
”Nästan inga killar tycker om tjejer som skriker och skrattar jättehögt. Det är irriterande och tar fram det sämsta hos tjejer, tycker många killar. Naturligtvis ska vi tjejer inte sluta skratta högt och vara jobbiga om vi känner för det! Men vi kanske ska tona ner den sidan lite grann hos oss själva om vi vill göra ett gott intryck på en kille vi är intresserade av. Killar vill ofta inte ha superivriga, maniska tjejer. Tänk på vilken sorts energi du vill utstråla. Sexig energi är ofta lite lugn och självsäker. Kom ihåg att den energi som flödar genom dig smittar av sig på andra.”
Jag suckar bara djupt åt detta. Men det kommer mer: sidan ”flörta med killar” avslutas med ”i slutändan vinner du alltid på att vara dig själv” eller något sånt. Alltså shit, tänker jag. Självklart ska du vara dig själv, såvida du inte är:
1. Ful (alltså inte ser ut som en fotomodell)
2. Ointresant
3. Osexig
4. Negativ person
5. Inte gapig
6. Okvinnlig
7. Osjälvsäker
Fast osjälvsäker är ju en smula svårt om man har en massa krav på hur man ska se ut och vara, och får de dagligen.

Förresten, om man nu är sig själv, varför ska man lyda dessa tipsen? De går ju ut på att man ska förändra sig på olika sätt? Bli mer possitiv, mer speciell, osv osv osv. Hykleri på hög nivå. Var dig själv, men förändra dig för en killes skull så du blir perfekt, liksom.

Och slutlligen så tycker jag att denna sida är ganska heteronormativ. Har ingen tänkt på att det faktiskt finns killar som letar killar? Eller att tjejer inte alltid är intreserade av killar?
Och denna sida är inget undantag om man säger så. Överallt finns det artiklar om detta ämne. Och en osäker tonårstjej som vill ha en kille sväljer ju naturligtvis detta. För detta är ju såklart sant, eller?

det börjar hända saker!

2013/05/10 § Lämna en kommentar

Jag har märkt att det börjar hända saker med det här med normkritik, i alla fall bland ungdomar jag känner, och så rätt många på nätet också. (denna normkritik beror inte enbart på mitt babbel) Jag har märkt att man börjar ifrågasätta saker som tidigare varit självklart. Läste om någon kille på nätet som skrev ett inlägg om varför killar inte kan gråta ofentligt. Jag har även märkt att fler och fler kallar sig för feminister.

När jag ser såna här tecken så blir jag riktigt glad! Det ser inte ut som jättemycket, men jag tycker ändå att det känns som att något håller på att växa.
Och det är vi. Alla vi feminister som har kommit ut i media. Alla normkritiska föräldrar, lärare och andra vuxna som har grejat detta. Och så förstås vi normkritiska ungdomar som sprider vårt budskap.

Och så nätet. Jag blev själv feminist/normkritiker genom en slump, då jag snubblade över en feministblogg som jag började läsa. Jag gick in på fler och fler bloggar hon länkade till, och lärde mig ännu mer. Och så kanske vår SO-lärare bidrog lite, genom att prata om normkritik och liknande, vilket gjorde att jag inte kände mig helt ensam i världen, förutom okända bloggare dårå. När jag hade lärt mig en massa började jag tjöta med mina klasskompisar och andra jag stöter på om detta. Och det känns som jag håller på att väcka några styckenn.

Så, sprid era värdefulla ord om detta ämne!
Ps, idag skickade jag ett mail till bloggplatsen om deras captchas. Jag använde en text som US (unga synskadade) redan hade skrivit ihop om detta ämne (förutom några småändringar, t.ex. från ”webbsida” till ”blogg”). Jag hoppas att jag får svar snart, och då kommer jag publicera både mail och svar här på bloggen. Ds.

smygrasisters argumentationsteknik…

2013/05/07 § Lämna en kommentar

…är jag så in i helvete jävla trött på!!! I alla fall argumentet om att ”flyktingar stjäl pengar från våra egna”. Vaddå våra egna? Är vi bättre på något sätt, eller? Det är fortfarande en människa som behöver hjälp, som vi också måste hjälpa. Oavsett om det är en vit, helsvensk gamling eller en troende muslim som har flytt ifrån krig, liksom. ”men skattepengarna betalas ju av seeeenskar” Den som argumenterar så glömmer att de flesta invandrarna faktiskt jobbar. Det visar en massa statistik som jag visserligen inte vet exakt var det finns. Den enda statistik som visar att ”alla” invandrare är kriminella kvinnoförtryckare finns i Jimmy Åkesons, och hans fanclubs, fantasi. Hade det nu varit så att få invandrare hade jobbat och alltså inte bidragit, så hade jag kunnat förstå att de tänker som de gör. Pengarna ska räcka till mycket. Fast samtidigt är det lik förbannat människor som hade behövt hjälp. Äh, nu är det inte så.

Men varför detta vredesutbrott på smygrasister? Jo, igår hörde jag det mest korkade någon sagt. ”om vi inte hade tagit emot alla jävla flyktingar så hade vi haft råd med ett försvar” Alltså, människor! Alltså, om vi hade sänt tillbaka flyktingarna så de blir dödade, då hade vi haft möjligheter att döda lite till, gud vad bra det hade varit! Liksom. Fast nästa replik var ”vi skulle lika gärna kunna bli intagna av ryssen imorgon”. Nu är inte jag superinsatt i frågan (en av många jag inte är insatt i), men man startar väl inte krig bara utan anledning? Typ ”vi vill ha större land, nu åker vi och bombar ett random land som inte har bra försvar. Då kan vi väl ta Sverige?” Ett krig är väl ändå, i de flesta länder och i hyfsat modern tid, ändå en komflikt av något slag? Det kan ju vara om alla möjliga saker, typ vem som ska styra (fast då blir det ju oftast inbördeskrig visserligen), om religion osv. Inte att man bara angriper något land för att man gillar att bomba sönder folk.
Dessutom så har jag för mig att vi sammarbetar med något land. Så om det blir krig så var det något land (minns inte vilket) som skulle hjälpa till med sitt försvar. Rätta mig om jag har fel.

om otillgängliga webbsidor

2013/05/05 § Lämna en kommentar

http://thebestforeverandnever.bloggplatsen.se/

Länken ovan är till en riktigt bra blogg. Hon skriver sakligt, och hon har en riktigt smart hjärna. Och så är hon 12 år, och det gillas. Ju yngre folk som har fattat detta med feminism och normer, desto bättre. Fast jag tycker att det riktas för mycket fokus på att hon är såpas ung när andra bloggare berömmer henne.
Men till saken. Jag vill väldigt gärna kommentera i denna blogg och diskutera med bloggaren. Men det finns ett litet litet problem: spamskyddskoden. Den som är en bild, den som min skärmläsare inte kan läsa. Den som inte finns i ljudformat. Den som det inte går att kommentera, utan att man fyllt i den.
Japp, just den. Och jag kan heller inte upplysa bloggaren om detta, för hon har inte lagt ut några andra kontaktuppgifter. Fast där kastade jag sten i glashus, för jag har själv inte lagt ut några kontaktuppgifter till mig. Ska göra det när jag får tid/kommer ihåg.

Men i trötta stunder har jag gått omkring och tänkt: Borde detta exemplet klassas under brått emot yttrandefriheten? (finns det något ”riktigt” namn på såna brått?) Jag menar, jag kan inte uttrycka mina åsikter, vilket ju alla har rätt till att göra.
Men nej, jag tycker inte det. Däremot tycker jag att bloggplatsen borde dömmas för diskriminering. Om man ska ha denna typen av spammskyddskoder så tycker jag att det alltid ska finnas en ljudversion. Nu är inte de särskilt bra, men då har man iaf en chans. Igentligen borde man skrota hela iddén med att man ska skriva av några ord på en bild. Man borde ha så man t.ex. svarar på någon typ av fråga. T.ex. ”vad heter drottningen?” eller liknande frågor som alla garanterat vet, men som (förhoppningsvis) inga spammrobbotar tar sig förbi. Eller, som på en site, att man har ett antal bokstäver, helt vanligt skriva utan bildskit, och att man t.ex. ska skriva de 5 mittersta bokstäverna.

Detta är inte heller det enda fallet jag har stött på. Det finns massa sidor jag vill vara medlem på, men de där helvetes jävla bajsiga koderna som hindrar mig. Man borde verkligen satsa på sidor som faktiskt går att använda. Av alla.
Om du, Johanna, som skriver bloggen, läser detta (förhoppningsvis har du sett detta eftersom jag länkade till dig) så är jag tacksam om du skulle kunna kontakta bloggplatsen om detta. Och/eller så kanske du kunde kommentera och ge mig din e-mail (jag publicerar den inte), så jag kan skicka mina kommentarer där, så du kan publicera dem via ditt konto.

recension: konsten att vara kvinna

2013/05/03 § Lämna en kommentar

Här kommer alltså denna recension. Jag vill tacka smenus för att du boktipsade om denna awsome bok:
http://schmenus.wordpress.com/2013/04/20/konsten-att-vara-kvinna/

Boken är alltså skriven av Kaitlin Moran (stavning? Är usel på att komma ihåg hur namn stavas) Boken är en självbiografisk bok, som tar upp erfarenheter hon haft, varvat med ”analytiskt, argumentiskt, det-här-måste-det-bli-ändring-påiskt prat” (citerat ur boken). Författaren tar upp ämnen som jag tror kan beröra folk i alla åldrar, från tonåringar till gamlingar. Bland annat saker som en svinig pojkvän, mikroskopiska sktringtrosor, handväskor, barn och massa massa mer.

Jag håller med henne om massor utav saker. I ett tidigare inlägg, om kvinnor som motverkar sina egna rättigheter, där jag citerade henne, till exempel. (det var för övrigt hon som gav mig iddén att skriva inlägget överhuvudtaget) Fastän det är ju lite annorlunda i praktiken än vad hon skriver. Äh, läs inlägget jag pratar om istället.

Jag blir också jävligt ledsen. T.ex. när hon skrev att hon började raka små fjun med könshår vid 13 års ålder. Asså nu har det ju blivit värre. Läste någonstans att 11-åringar har börjat. Det där om skönhetsidealet som sjunker i åldrarna ska jag ta upp senare.

Jag tycker på något sätt att hon har en lite annorlunda feminism. Den känns liksom fräsch. Den känns mottaglig för en hyfsat modern person. Fast just i detta finns det mycket jag inte håller med om. Det är ingen riktigt bra kritik emot skönhetsidealet. Hon liksom snuddar vid det, nämner att några bitar är helt bajs. Men trycker liksom inte upp det emot en vägg och skriker ”fuck of” och spottar det i ansiktet. Det hade jag velat läsa. Faktum är att hon verkar acceptera många delar av det. Självklart ska hon få göra det, men att kritisera, och sedan välja tycker jag hon ska visa i boken.

Boken är väldigt bra skriven dessutom. Den är väldigt roligt skriven. Den är som Magnus Betner (dock inte riktigt lika rolig). Bra åsikt, roligt formulerad. Den måste dessutom vara ett mästerverk att översätta. Många slangord används, och man kan verkligen tro att författaren är svensk. (Helga Krok hette översättaren. Henne vill jag ha som svenskalärare eller liknande)

Plus med denna boken:
+bra åsikter, roligt formulerade
+utgår från egna erfarenheter, inte bara en massa babbel, liksom. Det är en berättelse
+hennes typ av feminism tror jag är lätt att ta emot för många
+massa boktips i själva boken, har med andra ord fullt upp
+inläsaren (när man höjde hastigheten på uppspelaren ett snäpp…)
+översättaren

Minus:
-lite rörig när hon börjar analysera/resonera kring någonting
-missar mycket viktigt
-huvudpersonen, alltså hon själv, blir inte riktigt levande. Fast det spelar ingen jätteroll i denna bok

Slutbetyg: en svag 4:a
Och så tänkte jag avsluta med att cittera ett jävligt klockrent stycke:
”jag har inte tid att ta reda på om jag är kvinnosakskvinna. Det verkar så jobbigt. Vad betyder det? Jag förstår. Och därför kommer här ett snabbtest. Stick ner handen i byxorna.
A) Har du slida? Och
B) B) Vill du bestämma över den själv? Om svaret på dessa frågor är ja, grattis! Du är feminist”

demo-update

2013/05/01 § Lämna en kommentar

Sorry for no bilder, men det blev inga bra.

Jaha, då är man just hemkommen från 1 maj-demonstrationen. Det var riktigt jävla nice. Vi var 4000 pers som gick i tåget! Fyratusen!!!! Vi började vid andra långgatan (i Göteborg, har jag sagt att jag bor där?), och slutade på Gustav Adolfs torg, där vi stod och lyssnade på tal av bland anat Jonas Sjöstedt. Jag utnytjade för övrigt min blindkäpp som flaggupphållare, för jag är lat (men jag väljer att kalla det smart) och orkar inte hålla upp armen i en timme. Det finns ett litet hål i blindkäppen där ett snöre man kan hänga upp den i finns. Där lyckades jag sticka ner pinnen till flaggorna.
När vi gick omkring skrek vi ramsor som ”ropen skalla, regeringen ska falla!”, ”ner med borgarna i papperskorgarna!”, ”halva makten, hela lönen. Jämlikhet emellan könen!”, ”inga pigor åt överklassen, de kan få skura de egna dassen!”. Och så sjöng vi såklart internationalen. ”upp trälar uti alla stater, som hungerns bojor lagt uppå” ringer i mina öron.

När vi kom fram lyssnade vi på några tal. Först var det en tjej från ung vänster (hon hette något utlänskt som jag inte minns vad) som snackade om en masssa bra saker. Efter det lyssnade vi på Jonas Sjöstedt, som var riktigt awsome! Men vi behövde dra mitt i talet, för jag behövde komma med en buss.

Sammanfattning: en riktigt awsome dag! Det kändes som man för en gångs skull var med och gjorde något. Och man kände sig inte så ensam om sina åsikter som man gör annars i denna moderata värld 😉

Och nu har jag strax läst ut konsten att vara kvinna, som jag snart kommer recensera.

fjortis-shaming = slut-shaming?

2013/04/29 § Lämna en kommentar

(det är ingen slump att inlägget skrivs just idag,för idag blir jag 14. Ingen pik till de som inte visste)

Jag har tänkt på detta ett bra tag. Huruvida fjortis-shaming är slut-shaming, i ny förpackning. Men hela grejen med fjortisar är ganska kompliserad.
Samhället vill att man som (tonårs)tjej ska:
1. Bry sig mycket om sitt utseende
2. Vara intreserad av killar
3. Festa
4. Ha många kompisar att snacka med om ovanstående grejer…
5. ……och snacka skit med

Och vad är det då som fjortisarna shamas för:
1. De är såååå himla ytliga
2. De tänker baaara på killar, och ligger med fula killar för att just få ligga. Och så är de helt gaaalna i killar som är snygga (Justin Bieber for example)
3. De snackar skit och går inte att lita på, + är almänt bitchiga

Som ni ser är det en fett stor paradox. Det handlar helt enkelt att vara lagom. Stå i 2 timmar och sminka dig, visst, fine. Men säg till alla att det kanske tog dig en kvart, eller vad det nu tar att sminka sig för en ”normal” tjej. Visst, var intreserad av killar, men du får ju inte låtsas om det.
Så igentligen handlar hela skiten om att en fjortis inte är tillräckligt diskret med vad samhället påtvingar henne. Då skulle man kunna säga att fjortisar är rätt häftiga, och om man tänker efter så kan de hjälpa till att få bort normerna. Eftersom de visar dessa normer så väldigt tydligt. Och vi blir ju irriterade på att de är som de är. Men om de la av, så skulle vi inte störa oss. Fast å andra sidan så är det ju fine om en fjortis ”tonar ner”. Men om man har förmågan att tänka normkritiskt kanske man kan fatta.

Äh, det jag just skrev blev inte så himla bra. Hoppas ni förstod på ett ungefär. Men till saken, är fjortisshaming slutshaming? Bland de jag känner tror jag inte det är många som skulle snacka skit om någon för att hon ”är en slampa”. Däremot snackar folk, också jag ibland, skit om folk för att de är fjortisar. Jag har heller inte stött på så mycket slut-shaming överhuvudtaget, men fjortis-shaming har jag stött på. Och så skulle ju folk bli rätt provoserade om man började snacka skit för att nån är en slampa.
Jag tror inte att fjortis-shaming och slut-shaming är samma sak riktigt. Snarare att när man fjortis-shamar är slut-shaming vanligt förekommande. Eller att fjortis-shamingen är en utveckling av slut-shamandet.

Ps, förlåt igen för något rörigt inlägg. Ds. Pps, den 1 maj ska jag demonstrera! Utan ledsagarbrist! Förhoppningsvis kommer det upp bilder (ledsagare aca fotograf + iphone + wordpress-appen in my heart). Fast om det inte blir något bra tillfälle att fotta, så får jag göra dessa bilder med ord. Dds.

detta bekräftar ju nästan fördomarna om blondiner…

2013/04/27 § Lämna en kommentar

Som ni i feministbloggvärlden säkert vet har ju Blondinbella gjort en hel del puckade uttalanden om genus nu på sistone. Jag har själv inte varit så insatt, och jag har själv inte läst inläggen i fråga. Men för ett par dagar sen, då det publicerades en artikel om att en skola skulle införa ett tredje omklädningsrum som t.ex. transpersoner kan använda. Då blev blondinbella sur och sa något i stil med ”hur långt ska det gå? Ska vi ha en tredje hen-toalett på ofentliga platser? En hen-avdelning i klädaffärer?” (fast det finns ju unisexkläder och icke-könade toaletter, men visst)
Efter ett inlägg där hon sa att ”jag väntar fortfarande på mail från de som faktiskt har problem med sin könsidentitet” var det en som skickade ett öppet brev till henne. Jag kan inte länka, för länken där jag läste brevet funkar inte längre. Men jag snor ett utdrag som en bloggare hade med i inlägget:
”Jag har blivit utkastad från damtoaletter för att de uppfattat mig som man. Jag har blivit avvisad från herrarnas provrum i klädaffärer för att de uppfattat mig som kvinna. Jag vet att i tjejernas omklädningsrum är jag inte välkommen eftersom jag har helskägg, platt bröstkorg, hårig bringa och mörk röst. De flesta tjejer blir besvärade om någon som de ser som man skulle byta om hos dem, tror jag. Jag vet att i killarnas omklädningsrum riskerar jag att utsättas för transfoba hatbrott, eftersom jag har snippa (om du inte tror att snippfödda transpersoner kan utsättas för hatbrott råder jag dig att se Boys Don’t Cry).

Som det är nu kan jag inte besöka simhallen, eftersom det inte finns något omklädningsrum där jag är välkommen. Om jag vill träna på gym etc kan jag bara gå till såna ställen där man inte behöver gå genom ett omklädningsrum för att ta sig till själva träningssalen, och då måste jag alltså byta om och duscha hemma. Hade jag gått i gymnasiet idag och inte kunnat få ett eget omklädningsrum, så skulle jag vara tvungen att utebli från idrottslektionerna.”

Och jag känner bara, herre gud! Asså jag är inte så insatt i detta med trans. Jag känner inga transpersoner, den enda erfarenheten av en transperson jag har var en föreläsare i skolan en gång. Jag kan heller inte föreställa sig hur man kan känna sig obekväm i sitt biologiska kön. Men jag respekterar de som gör det, och jag vill inte, lika lite som någon annan grupp, att de ska bli utsatta för sånt här.

Och jag förstår ännu mindre hur Blondinbella kan säga ”hur långt ska det gå?”. jag liksom herre gud. Att alla ska ha lika rättigheter, det är ju förfärligt. Att man ska ha rätt att vara sig själv är väl lite väl extremt…
Jag. Är. Aaaaarg!!!!